bild tagen av Micke förra helgen när jag gick ut och drack jugs för 5 dollar.

Då är det jag som får stå för bloggandet ett tag framöver nu. Micke åkte för fyra dagar sedan och jag har fortfarande inte hört av honom. Det finns ingen cellphone connection där ute på vischan och han har inte heller lyckats hitta något Internet, vad det verkar. Jag berättar så fort jag hört av honom. Säsongen för citrus kommer hålla i sig i ungefär 6 veckor till, så i mitten av september flyttar jag härifrån. Jag bytte rum samma dag som Micke åkte, för jag bodde med en skitläskig tysk kille som lever som en gris, han åt på en gammal falukorv han hade bredvid sängen som torkade in dag för dag, lade sin disk under sängen så det var fullt med insekter i rummet och var fruktansvärt negativ och otroligt dryg och självupptagen. Han känns som typen som en dag bara kommer till skolan med ett hagelgevär och skjuter ner så många av sina skolkamrater han kan innan han sätter sista kulan i huvudet. Och ingen förstår någonting i efterhand, för visserligen var han tyst och introvert men ingen var ju någonsin egentligen dum mot honom. Ja, ni förstår säkert varför jag bytte rum och inte ville dela rum ensam med honom. Så nu bor jag med 3 killar och en tjej. Killarna är rätt tuffa och macho men 2 av dem är egentligen söta mjukisar, och tjejen är en typisk tjej, söt och mammig. Folk är snälla och vänliga och snart kommer tre av mina favoritkompisar härifrån hem från en trip till Cairns. Idag är det lördag och jag är ledig. Ska nog gå en runda i stan, behöver en huvtröja, och titta på Pineapple Express.

Nytt jobb på ett Roadhouse ute i ingenmansland

70 mil kan tyckas långt med svenska mått mätt, men här i Australien är det absolut ingenting, det är ungefär som mellan Uppsala och Stockholm

Ovan har vi mainstreet i Alpha!

Då har jag blivit trött på all zucchini, när jag blundar ser jag dem, jag drömmer om att vi plockar riskakor som växer på liknande buskar och massa annat.

Jag sökte några jobb och jag har fått ett jobb, det är ett jobb på ett Roadhouse, jag ska laga mat, städa och serva kunder, det ska bli spännande. Jag lämnar Bundaberg ikväll och jag tar med min cykel på tåget. Det är 71,7 mil (nordväst om Bundaberg) dit och resan tar tolv timmar. Den lilla byn jag ska till har 369 invånare och heter Alpha, vilket är ett väldigt konstigt namn på en by. När man hör ordet alpha tänker man på första bokstaven i det grekiska alfabetet, alpha hanar och alpha som ett datorprogram som befinner sig i ett tidigt teststadium.

Rebecka har ett bra jobb här i Bundaberg så hon kommer att stanna kvar hela säsongen, dvs till september och turligt nog är det en Irländare som ska sluta i September och då kunde Rebecka få den tjänsten om hon ville. Ibland har man tur!!

Det har inte blivit särskilt mycket bloggande, det har varit fullt upp med fruktplockning och frukt sortering och paketering. Jag kommer inte ha någon täckning på mobilen och inget internet, dock ska det finnas någon form av internet café i Alpha, säkerligen både dyrt och långsamt, som alltid när det gäller internet i Australien.

Bloggen fungerar nu igen!

OBS onödig information om du inte är tekniskt intresserad.

Det visade sig vara ett fel på bloggen, efter närmare felsökning visade det sig att problemet var att jag kopierat texten ifrån Open Office och då följde det med några HTLM taggar som inte Internet Explorer stödjer, det visade sig att alla andra webbläsare fungerade utmärkt. Men nu är den uppe och rullar igen!

Have fun!

Det är inte storleken som räknas!

Idag har varit min värsta dag i Australien, i alla fall om man tänker rent kroppsligt. Idag har vi plockat zucchinis 10 timmar i sträck (har räknat bort 1 timme för smoko och lunch). Jag brände 5500 KCAL vilket är helt otroligt. En man i min ålder förbrukar under en genomsnittsdag 1500-2000 kcal och utan vardagsmotion, typ om man skulle sitta i en bil en hel dag. Jag har böjt ryggen i 10 timmar i streck och efter lunchen 12.00 har vi jobbat i 6 timmar helt utan någon ny näring, men trots allt gick det bra. Vi blev nästan klara, men inte riktigt, det blev helt enkelt för mörkt för att vi skulle kunna fortsätta jobba.

Vår kära bonde förklarade för oss att det inte är storleken som räknas, utan det är vikten. Zucchinis som är för stora, har fula märken eller är allmänt missformade slänger vi direkt.

Jag har satt på en hastighetsmätare på cykeln och igår cyklade jag 65 km, det var en kombinerad sightseeing, fotorunda och konditionsträning. När jag fotograferade en sockerfabrik i hamnen norr om Bargara kom en väktarbil och stoppade mig. Han hade sett att jag tagit bilder och jag fick välja mellan att ta bort bilderna permanent ur kameran eller att visa upp ID, jag valde det sistnämnda. Dock var han trevlig och började med att fråga hur läget var med mig, sen fortsatte han "I know this is going to sound stupid but..." han berättade efteråt att de fått denna rutin efter terrordådet 9/11. Tydligen var detta område ett högriskområde av någon anledning.

Totalt har jag cyklat 181 km med cykeln och längre kommer det garanterat att bli.

Övergivna skor av backpackers med för tung packning.

Vackra växter i botaniska trädgården,

Tänkte göra det till tradition att fota alla djurlik vi ser och visa för er!

Vi såg en orm som höll på att svälja en padda, och passade förstås på att trakassera den.

Gammalt foto från Darwin som jag inte lagt in.

Det är lördag och jag har just kommit hem från jobbet. Micke knegar fortfarande. Man vet aldrig när vi kommer hem, det beror på hur mycket frukt vi får in, och vilket humör Mickes farmare är på. Igår kom högsta chefen fram och skakade min hand och min supervisor sa "she's good, that one", så frågade de om jag inte ville stanna hela resten av säsongen, dvs september någon gång. Smickrad så in i norden kvittrade jag förtjust att det vill jag ju. Jag står vid det "svåraste" bordet. med second grade fruit som jag sedan ska slänga ner ännu ett snäpp till third grade om de är lite småskabbiga eller slänga i dumpen om de är mycket skabbiga.

Det går snabbt som tusan på det bandet och det enda som håller mitt humör uppe när jag tänker på att jag får jobba hårdare än de andra, är att cheferna tycker att jag är så duktig. Men det kan lika gärna vara så att de bara lurar mig att tro att jag är så duktig för att de behöver en naiv backpacker som gör the dirty work, haha. Jag väljer att tro på det förstnämnda alternativet.

Det känns underbart att vara en arbetande människa igen, med i samhället, värdig och kapabel. Egentligen har 7-elevenjobbet och arbetslösheten kanske varit det bästa som hänt mig; jag är så ödmjuk inför arbetsuppgifter och glad över att jag har ett jobb, att hade det varit fisk jag sorterat istället för mandariner hade jag nog varit glad ändå. De är imponerande på mitt jobb med sin mentalitet, jag har aldrig varit med om en så trevlig stämning bland kollegor och chefer förr och till och med självaste ägaren kommer ner ibland, hjälper till att sortera lite frukt med en och småpratar lite.

Något jag tycker är rätt komiskt på mitt jobb är att de uppenbarligen en gång i tiden haft ett problem med BO (body odours), så det sitter lappar på toaletterna som uppmanar folk att vänligen använda deo. Detta problem verkar ha gjort alla paranoida, så alla long termers går runt och luktar en massa parfym. Så jag vet alltid på förhand vem av cheferna som kollar på mig när jag arbetar eller vilken kollega som ska hjälpa mig sortera när det är riktigt mycket dålig frukt.

Idag hade någon full backpacker hällt sopor över vår entré och vi vaknade allihop av ett par som stod och vrålskrek på varandra klockan 3.30 på natten. Jag är glad att vapen inte är lika lättillgängligt här som i USA ;)

Hoppas ni har en grym helg! Vi ska nog bara gå och käka en såndär stek för 6 dollar och titta på True Blood ikväll. Bjussar på lite bilder också.

Nya cyklar, nytt jobb!

Här har vi Zucchinis som jag plockar!

Det är jobbigt att ha allting laddat, det finns bara eluttag i sängen så man får ladda sina grejor där, se vilken röra!

Dessa två cyklarna, 2 hjälmar, 4 väskor per cykel, två slangar, två reperationskit och två skiftnycklar och lite andra verktyg, allt detta för 250$ (850kr per cykel)

Då har man fått ett jobb igen. Ifrån att ha ett jobb i Sverige där det var omöjligt att förklara för vänner och bekanta vad man egentligen gör, så är mitt nya jobb simpelt, jag plockar zucchini. Själva arbetsuppgiften är bland det tuffaste du kan göra. Rent simpelt kan man säga att grönsaker är tuffast eftersom man måste böja sig hela tiden. Frukter växer högre upp och man slipper stå och huka sig hela tiden, så det är ett mycket bättre jobb. Lönen är helt okey, det är minimilön runt 15 dollar efter skatt, runt 100 sek i timmen. Dock är det bara halvtid, vi jobbar max 6 timmar om dagen. Bonden anställer flera så vi blir klara efter sex timmars arbete. Detta för att vi effektivast då och efter sex timmar så är vi helt enkelt för trötta och då kostar vi förmycket.

Sen har vi köpt cyklar, som ni ser på bilderna nedan. Det är ganska bra cyklar, de ser bättre ut än vad dem är, men vi fick dem mycket billigt. En intressant sak är att alla cyklister vi sett har haft cykelhjälm på sig. Jag frågade en aussie hur det kunde komma sig att cyklister bär cykelhjälm så svarade han tvärsäkert "man bär cykelhjälm när man cyklar så enkelt är det" precis lika tvärsäkert som en annan aussie svarade mig angående om man kunde köra bil under natten "man kör inte på natten så är det helt enkelt". Mycket kan man diskutera, vända och vrida på, men det är charmigt att vissa saker inte går att diskutera. Man bär cykelhjälm när man cyklar så enkelt är det, man respekterar hastighetsbegränsningen när man kör bil (3 fortkörningsböter oavsett hur hög den är leder till att körkortet makulleras).

Barnen här i Australien är väldigt väluppfostrade har vi märkt, vi märkte det i Rom fabriken när vi skulle få våra gratisdrinkar så bara sa vi vad vi ville ha, medan barnen fick en fråga om de ville ha läsk och svarade "yes please". Det är också när ungar cyklar och man flyttar sig så säger de i princip alltid tack. Människor är väldigt vänliga och väluppfostrade i detta land.

En fin sak jag fick höra också, det är inte bara korna som blir bra behandlade, vår kompis jobbade på en fiskfabrik. Då söver de ner fiskarna innan de dör (av syrebrist) så att de ska få en så skonsam död som möjligt, och när man ställer frågan varför det är så, så får man svaret "man bara gör så helt enkelt, det finns inget att diskutera" och inte finns det några motargument, så helt enkelt har vi lärt oss att vissa saker diskuterar man helt enkelt inte, man bara accepterar att något är på ett speciellt vis.

Rebecka skriver en smula

Det har inte varit mycket till skrivande i bloggen på ett tag nu, men det beror snarare på att vi gjort för mycket för att ha tid att skriva om det. Vi har helt enkelt prioriterat bort er ;)

Det vi gjort när jag inte varit på jobbet äääär...

Besökt Bundaberg Rum Distillery (det var trevligt, men en ganska kort tur, vi fick smaka på rom och det var gott samt se hur det gick till, men man fick inte ha kamera med sig in i fabriken).
Gått till botaniska trädgården och fotograferat (för att få bjuda er på lite ögonfång efter en lång bildtorka).
Besökt lokala puben och backpackerhak i stan och druckit öl till backpackerpriser.
Köpt cyklar (hade turen att prata med en desperat backpacker som sålde oss bägge tjusiga cyklarna samt repair kit, cykelväskor och hjälmar för 250 dollar sammanlagt!) Vi kommer kunna sälja dem med vinst om vi sköter om dem och har lite framförhållning.
Cyklat 15 km enkel väg till stranden i Bargara och doppat fötterna (det var för kallt för att bada).

Sen har vi ju förstås lagat mat, hängt med våra kombos och vilat.

Mitt fabriksjobb då;

Jag är en sorter, dvs jag sorterar citrusfrukter snabbt som fan som de kommer i rader på ett band. De är nöjda med mig och klappar mig på axeln med ett betryggande "you're doing a good job, Rebecka!" någon gång per dag och de vill ha kvar mig så länge säsongen varar (dvs september). Det är jobbigt som tusan att stå up tio timmar i sträck, men jag har tur som har ett jobb med bra lön, trevliga kollegor, en vettig chef och bra supervisors.

Micke har fått jobb idag så vi måste båda två lägga oss tidigt! Han får berätta mer imorgon eller när han hinner :)

Arbetslös och förkyld

Då väntar jag på ett jobb och jag gått och blivit förkyld, perfekt timing! Nu börjar man så smått bli lite uttråkad, men imorgon är jag nog lite friskare och har jag inte fått något jobb funderar jag på att dra till stranden som ligger 20-30min med buss. Bundaberg ligger bara 15km ifrån östkusten.